Gå till innehåll
Hylte kommun logotyp

Vilda djur och skadedjur

Kommunen får ibland in klagomål om vildsvin, grävlingar och andra vilda djur i trädgårdar. Enligt svensk lag bedöms detta inte som en olägenhet och är därför inte ett ärende för kommunen. Om djuren är aggressiva bör du kontakta polis eller kommunala skyddsjägare. Kommunens miljöenhet kan hjälpa till med tips och förmedla kontakt med kommunjägare.

Vad räknas som en olägenhet?

Begreppet ”olägenhet för människors hälsa” i miljöbalken avser en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan på ett bestående sätt påverka människans hälsa negativt. Störningen bör även kunna vara skadlig antingen fysiskt eller psykiskt på en människas hälsotillstånd. Vanligen omfattas även störningar som inte direkt är hälsoskadliga men ändå påtagligt inverkar på människors psykiska välbefinnande.

När det gäller skadedjur utomhus säger lagstiftningen att åtgärder ska vidtas endast om det finns hälsorisker, det vill säga smittspridning eller liknande, som är av stora och bestående. Enligt miljöbalken är det ägarens eller nyttjanderättshavarens ansvar att vidta åtgärder. Det är bara om det är av ”särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet” som kommunens miljöenhet kan vidta åtgärder.

Vildsvin

Vildsvin som tar sig in på tomten och bökar upp gräsmattor eller rabatter kan vara ett stort problem. Kommunen har en begränsad möjlighet att hjälpa till när detta sker, så det är upp till markägaren själv att göra vad som går för att detta inte händer. Här hittar du en sammanställning på möjliga åtgärder som du som markägare kan vidta för att minimera skador på egendom orsakade av vildsvin, och vad kommunen kan göra i olika situationer.

För att förhindra att vildsvin bökar i våra gräsmattor, på landet eller inne i tättbebyggt område, är det effektivast att hägna in det man vill skydda. Det är ingen långsiktig lösning att försöka hålla dem borta genom att skrämma dem på olika sätt eftersom de vänjer sig vid störningen. En inhägnad kan göras med eltråd, trästaket, ett meterhögt viltstängsel, svetsat stålnät, hankagärdsgårdar eller liknande täta konstruktioner. Till detta behövs även grindar vid vägar och andra platser varifrån man önskar tillträde till trädgården eller tomten. En inhägnad fungerar bara så länge grisen inte tror att den kan ta sig igenom eller tycker det är lönt besväret att försöka. Vildsvin är nämligen väldigt starka och kan lyfta upp konstruktioner och passera under dem. Vill man ha en helt säker konstruktion rekommenderas en lagom hög betongmur, eller liknande stark konstruktion, med mycket kraftiga grindar vid infarterna.

Det går inte att praktiskt jaga eller skjuta vildsvin inne i tättbebyggt område så att det får någon effekt på längre sikt, det finns alltid nya vildsvin och vildsvinsgrupper som kommer in och bökar vidare efter de som blivit skjutna. Det som kan hjälpa är om jaktlag runt våra samhällen har så högt jakttryck på vildsvin med till exempel hundar, så att svinen helt enkelt skräms och lämnar området. En del jaktlag gör denna typ av jakt flera gånger under höst och milda vintrar, en del jaktlag jagar inte alls så. Vi på Hylte kommun kan inte kräva att jägarna gör dessa jakter, jägarna gör det i så fall av eget intresse. Det är heller ingen lösning att förespråka sett ur kommunens eller länets perspektiv, eftersom effekten av detta blir att problemet istället flyttas till den plats dit grisarna flyttar när de skrämts bort.

Som vildsvinsstammen och klimatet utvecklat sig är det svårt att minska stammen på nationell nivå genom en allmänt ökad jakt. Med kalla vintrar och om matning av grisar upphör kan dock beståndet minska tillfälligt.

Skyddsjakt

Hylte kommun har ingen anställd jägare som utför jakt på kommunens fastigheter. Däremot finns det skadedjursskyttar som har polisens skottlossningstillstånd. Dessa kan utföra skyddsjakt på samhällsbyggnadsnämndens uppdrag. Om en privatperson vill få hjälp av en kommunal skadedjursskytt kan denne kontakta Hylte kommuns kontaktcenter, 0345-180 00, som kan förmedla kontaktuppgift till skytten för att få hjälp och råd. Var, när och andra förutsättningar som gäller för sådan jakt regleras i jaktförordningen Länk till annan webbplats..

Undantag från detta, så kallad skyddsjakt, kan bedrivas bland annat av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande skäl som har ett starkt allmänintresse eller för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom. Det är Länsstyrelsen som beslutar om sådan skyddsjakt.

Den kommunala skytten utför jakten frivilligt och kan aldrig förutsättas att utföra uppdrag åt en enskild, därför blir det upp till den enskilde att komma överens med skytten om detta. Detta är tillåtet eftersom en jakträttshavare kan överlåta jakten till någon annan. Denna skadeförebyggande jakt på en gård eller trädgård kan bedrivas på vildsvin året runt, oavsett om det är sugga, gylta, kulting eller galt. Dock bör man inte skjuta sugga under tiden 16 februari till 15 april. Det är tillåtet för en fastighetsägare att skjuta vildsvin i sin trädgård, men då krävs att denne förutom att ha jägarexamen, vapenlicens och betalat årets jaktkort, även har ett skottlossningstillstånd från polisen. Tänk också på att informera grannarna samt polisen inom ett större område inför en sådan jakt.

Fälla kan användas av en fastighetsägare för att fånga vildsvin i ett tättbebyggt område om avlivningen kan ske med hjälp av någon som har polisens skottlossningstillstånd. För att kunna locka in vildsvin i fälla inom tättbebyggt område ska först fastighetsägaren som vill jaga med fälla säkerställa med sina grannar att denne får locka vildsvin från grannfastigheterna till fastigheten där fällan finns. På uppdrag av en enskild fastighetsägare kan även kommunal skyddsjägare använda fälla för att fånga vildsvin på dennes fastighet inom ett tättbebyggt område.

Även om det på sikt inte är effektivt, så kan en fastighetsägare på eget initiativ anlita en jägare som har polisens skottlossningstillstånd (till exempel en kommunal skyddsjägare eller en saneringsfirma som kan ha skyttar med detta tillstånd) till att skjuta vildsvin inne i dennes villaträdgård enligt kombinationen av 10 § Jaktlag (1987:259), 23 § 1. i samma lag samt 26 § Jaktförordning (1987:905).

Vildsvin som kommer in på gård eller i en trädgård får jagas året runt för att förebygga skador enligt 26 § Jaktförordningen och Bilaga 4 första stycket punkt 1 och 2. Jakträttshavare (som är fastighetsägaren) kan utföra den jakten enligt 10 § Jaktlagen om denne har alla övriga tillstånd för det som krävs, eller av en kommunal skytt enligt 26 § Jaktförordningen och bilaga 4 andra stycket punkterna 1,2 och 3.

Den som saknar jakträtt, men bor på en gård eller har en trädgård kan utföra jakten enligt 23 § Jaktlagen. Jakttiden är året runt enligt 26 § Jaktförordningen, under de tider som anges i punkt 2 bilaga 4. Detta förutsätter att personen som jagar har alla andra tillstånd, inklusive skottlossningstillstånd från polisen.

Vildsvin får även jagas i en anläggning för att där förhindra skada eller annan olägenhet, samt på mark med jordbruksgrödor eller trädgårdsodling. 26 § Jaktförordningen och Bilaga 4 punkt 2.1 och 2.2.

Jakt kan ske på särskilt uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden. 26 § Jaktförordningen och Bilaga 4, punkt 2.3. Men Hylte kommun låter endast en kommunal skyddsjägare avliva vilt om de attackerar personer som inte kan freda sig själva, som exempelvis förskolebarn som blir attackerade av fiskmåsar.

Enligt 34 § Jaktlagen får man inte utan lov locka vilt från någon annans jaktområde genom utfodring eller på något annat sätt.

Enligt 4 § Jaktlagen ska viltet vårdas i syfte att bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. Det betyder bland annat att man inte ska skjuta mer på en mark, än vad marken kan producera.

Vilda fåglar

Vilda fåglar bedöms inte tillhöra de arter som normalt betraktas som skadedjur vilka kan medföra risk för olägenhet för människors hälsa. Kommunen kan få in klagomål som främst gäller störande skrik från fåglarna under deras häckningsperiod mellan mars och juni. Ungarna lämnar boet i början av juni och övervakas av föräldrarna som då kan uppträda aggressivt. I slutet av juli har ungarna lämnat boet helt och då minskar måsarnas aggressivitet.

I första hand är det upp till fastighetsägaren själv att åtgärda problem som kan uppstå med fåglar på fastigheten. För boende i en privat fastighet så ligger ansvaret på den enskilda ägaren. För boende i en hyresrätt ligger ansvaret främst på fastighetsägaren, och inte på den som hyr in sig i fastigheten. Hyresgästen kan därför ställa krav på sin fastighetsägare om att åtgärda störningar och ta bort fågelbon från fastigheten. Skulle man uppleva problem med exempelvis bobygge på tak eller fasad och fastighetsägaren inte ta sitt ansvar i frågan så kan det finnas skäl att höra av sig till kommunens miljöenhet.

För fåglar så är det främst under försommaren som fastighetsägaren ska göra förebyggande åtgärder, det vill säga före den häckningsperiod då exempelvis fiskmåsar, trutar och ringduvor är fredade. Det är också svårare att åtgärda problem med fåglar efter det att de byggt sina bon.

Exempel på vad som kan göras är:

  • Nät som förhindrar fåglar att vara på vissa platser
  • Piggar som förhindrar fåglar att sitta på utrymmen
  • Vajrar på takutsprång och hängrännor
  • Roterande skyltar som stör fåglarna genom rörelser, reflexer och färger
  • Undvika att mata småfåglar på sådant sätt att icke önskvärda djur lockas dit
  • Håll rent runt avfallsstationer och komposter
  • Om risk för olägenhet föreligger får man som fastighetsägare även bedriva skyddsjakt i form av att riva ner redan byggda bon. Det kan vara lämpligt att göra om man kan förvänta sig att fåglarna annars kommer att attackera förbipasserande människor för att skydda sina ungar.

Fastighetsägare kan även kontakta skadedjursbolag som kan sätta upp hinder för fåglar som vill bygga bon.

Skadedjur

Med skadedjur menas djur som orsakar människor bekymmer. Exempel på dessa är mjölbaggar, silverfiskar, ängrar, myror, flugor och vägglöss. När man hör ordet skadedjur är det i dag främst kopplat till materiella skador men även sjukdomsspridning.

Hyreslägenhet eller bostadsrätt

Om du bor i en bostadsrätt eller hyresrätt och har problem med skadedjur så kontakta i första hand din fastighetsägare eller förening. Om problemet inte åtgärdas kan du kontakta samhällsbyggnadskontorets miljöenhet via kommunens kontaktcenter.

Skadedjur i enfamiljshus

Om du bor i enfamiljshus ska du kontakta ditt försäkringsbolag om du får problem med skadedjur. Om angreppet inte täcks av försäkringen får du själv kontakta ett saneringsföretag.

Miljöbalken om skadedjur

Enligt miljöbalken ska bostäder och andra lokaler för allmänna ändamål hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Syftet är att förhindra olägenhet för människors hälsa, det vill säga en störning som kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Samhällsbyggnadsnämnden kan förelägga en fastighetsägare att vidta åtgärder mot skadedjur "om det är av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet", det vill säga om skadedjuren kan orsaka större hälsorisker, som till exempel smittspridning.

Lämna synpunkter på sidan här

Senast uppdaterad

Innehåll på sidan