Hyltes kvinnliga medarbetare minst sjukskrivna i landet

Hylte kommuns kvinnliga medarbetare är minst sjukskrivna i hela landet. Tillsammans med Danderyd är Hylte den enda kommunen som klarar gränsen för det nationella sjukpenningtalet för kvinnor.

I jakten på en mindre sjukskriven befolkning satsar Försäkringskassan mer på att analysera de regionala skillnader som finns, det skriver Dagens nyheter.  Arbetslöshet och arbetsmarknad ska granskas, likaså invånarnas ålderssammansättning och de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Man skärper också tonen mot kommunerna som arbetsgivare.

– Vissa yrken är kanske överrepresenterade, vi vet ju att de som arbetar kommunalt med kontaktyrken oftare är sjukskrivna än andra grupper. Det här är kvinnodominerade yrken, dessutom tar kvinnor generellt sett ett större ansvar för hem och barn, vilket också bidrar till högre sjukfrånvaro, säger Lars-Åke Brattlund, Försäkringskassans försäkringsdirektör för sjukförsäkringen, till tidningen Dagens Nyheter.

Hälsoarbetet ger resultat

Försäkringskassan kommer också att kontakta kommuner med höga sjuktal. Regeringen har satt som mål att år 2020 ska sjukpenningtalet per person vara i snitt max 9 dagar per år. I december var den siffran 10,5. För att nå målet kommer framförallt att satsa på att analyser kvinnors sjukfrånvaro. När försäkringskassan jämfört sjukfrånvaron för kvinnor och män är det flertalet av kommunerna som klarar gränsen när det gäller männen. För kvinnorna är det bara två kommuner i hela landet som klarar gränsen: Hylte och Danderyd.

Hylte kommun är kommunens största arbetsgivare, och personalchef är Thomas Löwenäng. Han framförhåller att kommunens systematiska arbetsmiljöarbete och uppdrag att fokusera på hälsa säkerligen spelat en viktig roll för resultatet.

– Liksom andra kommuner har vi en hög arbetsbelastning, men våra anställda har möjlighet att påverka sitt arbete. Saknar man den möjligheten blir man lättare sjuk av hög belastning, säger Thomas Löwenäng.

Prioriterad grupp

En stor del av kommunens hälsoarbete fokuserar på så kallade kontaktyrken, det vill säga de grupper som arbetar med människor, inom vård, skola och omsorg.

– Vi måste ständigt arbeta aktivt med den stress och belastning som finns där. Om vi kan fortsätta att få ned våra sjuktal är osäkert med tanke på flyktingmottagningen och den ökade belastning som den innebär för personalen, säger Thomas Löwenäng.