Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter är arter som människan avsiktligt eller oavsiktligt flyttat till nya områden och där de i sin tur sprider sig och orsakar någon form av negativ påverkan. Invasiva främmande växter och djur räknas som ett av de största hoten mot biologisk mångfald i världen. De kan också orsaka ekonomiska problem, både för samhället och enskilda.
Vilka arter finns i Hylte kommun?
Det finns en EU-förordning (1143/2014) som började gälla 2015-01-01. I denna förordning finns det två stycken genomförandeförordningar som tar upp ett antal arter som inte får finnas i Europa. Av dessa arter finns det tre växter som är kända i Hylte kommun:
- jättebalsamin
- jätteloka
- gul skunkkalla
Fastighetsägare som finner någon av dessa tre växter på sin fastighet har en skyldighet att utrota dem.
Jättebalsamin
Bekämpning av jättebalsamin sker för små bestånd genom att dra upp hela växten med rötterna. Detta behöver upprepas till dess att inga skott längre syns, och därefter följas upp under minst två år. Större bestånd ska slås marknära innan blomning. Detta upprepas hela växtsäsongen med ett mellanrum om cirka 20 till 40 dagar. Uppföljning under minst två år efter sista skottet synts. Stora bestånd kan också betas om möjlighet finns för det.
Jätteloka
Bekämpning av jätteloka sker på mindre bestånd genom att växten tidigt på säsongen kapas i roten, några centimeter under pålrotens tillväxtpunkt, vilket är strax under marknivån. Då dör plantan. Detta görs effektivast med en hacka eller spade. Om plantan är för liten för att göra rotkapning kan ett alternativ vara att gräva upp hela växten. På större bestånd är slåtter med lie mindre arbetskrävande, vilket då utförs flera gånger per år. Att slå med röjsåg utgör en större risk för att växtsaften kan skada den som utför arbetet. Växten får inte tillåtas sätta frön, men kan få tillåtas vara i början av blomningen när slåtter utförs. Växtdelar kan torka på plats, så länge de inte riskerar att fröa av sig. Bete är en annan metod på större bestånd. Åtgärderna måste göras under minst åtta år.
Gul skunkkalla
Bekämpning av gul skunkkalla måste alltid börja längst upp i ett vattensystem, detta eftersom fröerna med vattnets hjälp sprids nedströms. Växten grävs upp med sin huvudrot. Smårötterna behöver ej grävas upp. De uppgrävda växtdelarna tas därefter bort för torkning. Därefter, när hela växten torkat och dött, kan den läggas i kompost eller brännas. Uppföljning och åtgärder måste därefter ske under minst åtta år, tills hela fröbanken tömts ut.
Andra invasiva växter
Utöver dessa tre så kallade EU-arter, finns det ett antal växter som är invasiva enligt SLU Artdatabanken. De av dessa växter som finns i Hylte kommun är:
- parkslide
- blomsterlupin
- sjögull
- vattenpest
- vresros
- häckberberis
- tysklönn/sykomorlönn
- grönpil/knäckepil
- kanadensiskt gullris
- snöbär
Andra växter som kan finnas är bergtall och rödek. Dessa växter finns det inget krav om att utrota, men det rekommenderas ändå att få bort dem. Av dessa arter är parkslide, sjögull, vattenpest, kanadensiskt gullris samt blomsterlupin svårast att bli av med.
Tips för att bli av med parkslide eller sjögull
Det finns ingen bästa metod när detta skrivs för bekämpning av parkslide och dess släkting jätteslide. Har man ingen möjlighet att göra en ordentlig bekämpning, är det oftast istället bättre att bara hålla den under observation. Görs inte bekämpningen korrekt triggar det istället växten att sprida sig mer. Parkslide kan inte föröka sig sexuellt, alla individer är honor och dess blommor ger därför inga frön, växten sprider sig istället vegetativt via jordstammar. Är man inte tillräckligt noggrann vid bekämpning, så kan även mycket små växt- och rotdelar slå rot och växten får ytterligare möjlighet att sprida sig.
De rekommendationer som finns är slåtter fyra gånger per år under ett par år, med första slåttern när skotten visar sig och sista för året när växten går i vila. Det avhuggda materialet torkas tills allt är dött, vilket kan ta ett par månader, och därefter bränns det, alternativt bränns det direkt. Därefter ska växten behandlas med en glyfosatprodukt, vilket sker direkt i växtens stam om hösten, så giftet når roten. Därefter täcks området med en ljustät markduk, som täcker minst sju meter utanför beståndet. Denna markduk får därefter ligga minst tre år, gärna betydligt mer. En annan, men i grunden liknande, metod är att knäcka av stjälkarna när plantan växt upp en bit på försommaren. Växtdelarna läggs sedan på torkning och därefter förbränns de. Därefter läggs en ljustät markduk på samma sätt som beskrivits.
Sjögull är en växt som kan invadera stora områden i sjöar. Bekämpning av sjögull sker genom flytande täckning av svart, ljustät markduk. Markduken kan spännas upp på tre gånger tre meter stora aluminiumramar som kan kopplas ihop till flera tusen kvadratmeter stora ytor. Dessa ramar läggs ut med båt i april-maj och tas upp igen i september-oktober, för att inte förstöras av isen.
Senast uppdaterad